Hej piloter, får vi flyga med er?
Jag har varit ganska upptagen och dåligt på att uppdatera bloggen. Så jag tänkte skriva ett sammanfattning om helgen här i Jerez som har varit helt fullspäckad.
Fredag
I fredags åkte jag, Tobias, Sussi, Sandra, William och Petter in till stan, plaza de arenal. Jag åkte dit för att handla lite tobak och kol till min vattenpipa. Det blev inget shopping i stan för pengarma börjar tar slut och reseväskan få snart ingen mer plats.
Mot kvällen blev det ännu en utgång på bereber igen. Jag, Sussi och ett par universiteterna förfestade på skolans tak med vattenpipa och lite drinkar. Sedan samåkte vi med dem andra in till bereber. Alltid lika mycket folk på bereber och mest på den stora dansgolvet dock blev det inte mycket dans för mig. Troligen den första utgång här i Jerez jag inte dansade så mycket. Jag tog det ganska lugnt, minglade med folk och hade det allmänt trevligt tills vi slumpmässigt hamnade en bit bort utanför Jerez. Vi träffade alltså på ett par utbildade piloter på bereber. De var från England, Irland och Libanon och var hur trevliga som helst. Steven, en charmig kille från irland med den skönaste dialekten som Sussi föll för och det märktes tydligt. Mark, en brittisk snubbe som gav mig rysningar med alldeles för många komplingar som man måste tackar för hela tiden. Eller vad ska man säga när en person säger "You are gorgeous!" typ 10 gånger om?
Libaneser som jag inte minns namnet på var as sköna. Killarna bjöds på drinkar och vi satt och hade en skojig konversation.
Sedan märkte vi att gäng efter gäng från campus åkte hem och sist blev det bara jag, Sussi och Desiree kvar. Killarna ville att vi skulle hänga med dem hem, dvs. i ett så kallade "studenthem för piloterna". Jag sa klart och tydligt nej för jag ville hem. Desiree frågade Mark om det fanns många snygga piloter där och vad svarade dem jo visst såklart. Desiree bangade inte och var pepp på att följa med. Vi gick ut och visste inte om vart vi skulle. Sussi var fast vid Steven och Desiree ville åka. Libanesen väntade på oss i bilen. Desiree och Mark hoppade plötsligt in och den ena sekunden åkte dem.
Fatta vad jag och Sussi fick panik sen. Vi stod där med Steven och visste inte vad vi skulle göra. Vi upprepade och sa att vi inte vågade hänga med eftersom det fanns en stor risk att vi blir kidnappade eller våldtagna. Steven skrattade och tyckte att vi var dumma i huvudet och sa vad kan en irländare göra i Spanien.
Desiree hade då redan åkt och vi var tvungen att följa med. Vi kunde liksom inte bara lämna henne där. Vi tog taxin och gissa vilken tid det tog att komma dit.
Och gissa vart vi hamnade?
... jo en bit utanför flygplatsen.
Piloter, flygplan, flygplatsen... varför tänkte vi inte på det?
Där var vi i ett område med bara piloter. Alla bor i korridor och när vi kom fram fann vi Desiree. Hon såg ganska glad ut och inget hände. Vi satt där drack lite och pratade i Stevens rum. Vi åkte hem runt 8 och de fick betala taxin hem för ingen av oss "hade pengar". Det var kul dock ett risktagandet men oförglömligt ;)
Fredag
I fredags åkte jag, Tobias, Sussi, Sandra, William och Petter in till stan, plaza de arenal. Jag åkte dit för att handla lite tobak och kol till min vattenpipa. Det blev inget shopping i stan för pengarma börjar tar slut och reseväskan få snart ingen mer plats.
Mot kvällen blev det ännu en utgång på bereber igen. Jag, Sussi och ett par universiteterna förfestade på skolans tak med vattenpipa och lite drinkar. Sedan samåkte vi med dem andra in till bereber. Alltid lika mycket folk på bereber och mest på den stora dansgolvet dock blev det inte mycket dans för mig. Troligen den första utgång här i Jerez jag inte dansade så mycket. Jag tog det ganska lugnt, minglade med folk och hade det allmänt trevligt tills vi slumpmässigt hamnade en bit bort utanför Jerez. Vi träffade alltså på ett par utbildade piloter på bereber. De var från England, Irland och Libanon och var hur trevliga som helst. Steven, en charmig kille från irland med den skönaste dialekten som Sussi föll för och det märktes tydligt. Mark, en brittisk snubbe som gav mig rysningar med alldeles för många komplingar som man måste tackar för hela tiden. Eller vad ska man säga när en person säger "You are gorgeous!" typ 10 gånger om?
Libaneser som jag inte minns namnet på var as sköna. Killarna bjöds på drinkar och vi satt och hade en skojig konversation.
Sedan märkte vi att gäng efter gäng från campus åkte hem och sist blev det bara jag, Sussi och Desiree kvar. Killarna ville att vi skulle hänga med dem hem, dvs. i ett så kallade "studenthem för piloterna". Jag sa klart och tydligt nej för jag ville hem. Desiree frågade Mark om det fanns många snygga piloter där och vad svarade dem jo visst såklart. Desiree bangade inte och var pepp på att följa med. Vi gick ut och visste inte om vart vi skulle. Sussi var fast vid Steven och Desiree ville åka. Libanesen väntade på oss i bilen. Desiree och Mark hoppade plötsligt in och den ena sekunden åkte dem.
Fatta vad jag och Sussi fick panik sen. Vi stod där med Steven och visste inte vad vi skulle göra. Vi upprepade och sa att vi inte vågade hänga med eftersom det fanns en stor risk att vi blir kidnappade eller våldtagna. Steven skrattade och tyckte att vi var dumma i huvudet och sa vad kan en irländare göra i Spanien.
Desiree hade då redan åkt och vi var tvungen att följa med. Vi kunde liksom inte bara lämna henne där. Vi tog taxin och gissa vilken tid det tog att komma dit.
Och gissa vart vi hamnade?
... jo en bit utanför flygplatsen.
Piloter, flygplan, flygplatsen... varför tänkte vi inte på det?
Där var vi i ett område med bara piloter. Alla bor i korridor och när vi kom fram fann vi Desiree. Hon såg ganska glad ut och inget hände. Vi satt där drack lite och pratade i Stevens rum. Vi åkte hem runt 8 och de fick betala taxin hem för ingen av oss "hade pengar". Det var kul dock ett risktagandet men oförglömligt ;)
Kommentarer
Trackback
